Vart är normalt i ett liv som mitt?
Att plågas av mitt onormala och äckliga utseende?
Att le men på insidan gråta?
jaja nog om det orkar inte tänka på det.
Men hatar mitt liv, det är fan en enda stor ångest plåga, aldrig jag kan se mig i spegeln utan att vara nöjd, men med tiden så finner jag mig i att jag alltid kommer se ut som ett monster men en massa äckligt fett :(
jaja nog om det.
har vart på skolan idag, där är fan platsen jag är glad!!
kram kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är så himla trist att du ska känna så! Jag tänker på dig när du har det svårast!
Massa Kramar
Dte var jag som skrev :) Jenny
Känner precis som du, förutom de där med skolan. De enda stället jag är glad, de är på bandy.
kramar
Skicka en kommentar